Idag värker det lite extra i hjärtat. Det värker lite extra eftersom idag skulle vår finaste Ginzo bli hela 3 år. En ålder både jag och min make sett fram emot eftersom det hade inneburit att han hade varit en yrkessam hund samt att stimulering inte längre hade varit samma problem. Förutsatt att han hade varit frisk då, så att säga. För tyvärr var vår älskade Ginzo inte en frisk hund, varken fysiskt eller psykiskt. Ginzo bröt sitt ben på en promenad den 16 augusti 2019, endast 6 månader gammal. Tyvärr blev vi lurade till en operation med lovord om att allt kommer att bli bra, vilket var så fel har vi fått höra i efterhand.

Det är svårt att ta det beslut vi tog gällande hans operation. Ginzos mentala hälsa blev lidande med tanke på att vi inte kunde stimulera honom rent fysiskt på minst 8 veckor. En belgisk vallhund – malinois klarar dessvärre sällan sådana här operationer och rehabiliteringstid, har vi fått höra av vettiga personer och veterinärer i efterhand. Något vi jättegärna hade velat veta innan operationen, men man lär sig alltid av sina misstag, hur tragiska utgångsfallet tyvärr kan bli.

Efter att ha varit i kontakt med malle-ägare (av samma kennel) insåg vi tillslut att vi behövde söka professionell hjälp från ett rehabiliteringscenter. De konstaterade efter att ha tittat på Ginzos gångstil att han hade ont och därför var han både stressad och rätt labil. Genom röntgen såg vi att plattan veterinärena satte in vid operationen växt fel och behövde tas bort. Det hade i sin tur krävts en ytterligare operation för att han skulle må bättre, men mest troligt skulle han aldrig bli bra igen. Därför tog vi ett av de värsta besluten i vårt liv att låta honom få somna in den 6/2-2020.

Det gör ont att veta att vår fina hund, trots vårt kämpande, tyvärr inte finns längre med oss. Men jag måste ändå få glädjas åt den korta tid vi fick ihop, allt var då inte dåligt. Kärleken till min hund kommer alltid bestå, oavsett. Hoppas nu bara att han har det bra vart han än befinner sig. ♡

Blacknecks C’Ginzo 2019-01-25 – 2020-02-06 🐕

15 reaktioner till “Saknad vän ♡

  1. Lilla Ginzo, stackars er med er saknad. Fast man kan aldrig veta vad som hade hänt utan operationen, det hade kanske blivit ännu mindre stimulans och mer lidande. Man gör bara så gott man kan ❤

    Usch, vad hemskt, vilka fobier är det du har som är så illa i maj-september?

    Gilla

    1. Tack för dina stöttande ord. ❤

      Ang. mina fobier under sommaren; det är getingar, humlor (ogillar starkt myggor och bromsar) och sedan tycker jag åska/blixt är obehagligt. Jag har varit med om att jag varit i en utsatt position när vädret slagit om från strålande solsken till oväder på några minuter, vilket känns som om det har traumatiserat mig. Det är något jag ständigt arbetar med mig själv gällande för att inte föra över mina fobier på mitt barn. ❤

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s