
Jag måste börja inlägget med att skriva: vilken skillnad! Vilken skillnad det är att vara gravid år 2022 i jämförelse med år 2020 (kort in i 2021). I föregående graviditet uppdaterade jag er i just den här veckan att jag isolerade mig och att jag var en riskpatient för covid-19. Den här gången finns det inga restriktioner och covid är som bortblåst. Saker jag utsätter mig för sent i den här graviditeten var inte ens tänkbart i tidigare graviditet. Lustigt så olika det kan vara och så olika hur de sköter allt i Örebro kontra Stockholm. Jag må då säga att jag var betydligt mer nöjd i Örebro än vad jag någonsin varit i Stockholm. Jag hoppas att det kommer kännas bättre sen när jag förlöser bebis om ca 27 dagar (27 dagar kvar till beräknad bf).
Än har jag inte fått något snittdatum. Enligt min barnmorska hade de heller inte påbörjat att skicka ut något specifikt datum, mest troligt för att de anser att det är för tidigt. Det oroar mig enormt. Om jag nu ska bli planerad för ett kejsarsnitt, varför vägrar de ge mig ett datum? Varför vägrar de ge mitt ett datum som är innan mitt bf, då de också bedömt att jag har bäckenträngsel. I denna vecka hade jag redan fått ett datum från Örebro sjukhus. Ytterst märkligt och jag får väl hoppas att de tänker till gällande tiden inom kort, annars får jag ringa och påskynda processen.
Det finns flera olika tecken på att en förlossning närmar sig eller att man är redo att föda inom kort. Jag har uppfyllt två av de kraven på bara den här veckan, så ska allt bli spännande att se om vi kommer att få en september bebis istället för en oktober bebis. Båda är såklart välkommet, men just nu är jag taggad för att få ut ungen att jag nästan hoppas på en september bebis haha.
Tecken att hålla utkik efter
♡ Ökade flytningar alt. slemproppen släpper.
♡ Lös i magen.
♡ Förvärkar som intensifieras.
♡ Vattenavgång, som inte är så vanligt.
♡ Molande värk.
♡ Teckenblödning.
I tisdags var jag hos min barnmorska och allt såg fortsatt fint ut (BLT 100/65; Hb 130 g/l; SF mått 32 cm). Bebis hjärtljud låter fortsatt fint (ca 150 slag/minut enligt BM) och bebis ligger definitivt redo inför fixering, men i tisdags var huvudet fortfarande rörligt. Förhoppningsvis sker fixeringen inom kort. Så, trots 36 fullgångna veckor så är jag fortfarande aktiv och igång, men såklart försöker jag lyssna på min kropp och ge mig själv tillåtelse till vilopauser och/eller vilodagar. Fått lite mer halsbränna än tidigare och vid ett tillfälle hade jag vadkramp i båda benen samtidigt, vilket var obehagligt, men hanterbart. Annars har jag hittills inte haft några direkta värkar, inte ens smärtsamma sammandragningar, men det lär väl komma ju mer jag närmar mig mitt bf datum tänker jag. Det jag upplever just nu är att vikten inte är så rolig; både ångest över att ha gått upp hela 17 kg men också för att det blir extra tufft. Förhoppningsvis går jag inte upp mycket mer så att jag enkelt kommer ner till min start vikt igen efter förlossningen, likt efter jag förlöst Lille Skrutt.

På tal om bebis så verkar han må fortsatt bra. Jag känner av honom dagligen, precis som man ska göra, men med en mindre intensitet. Vilket jag tror har att göra med att han blivit så stor att utrymmet för att ligga och sparka fritt är begränsat i dagens läge. Nu är det mer att man ser att hela magen trycks ut av en hand eller ett ben, ibland har bebis även testat göra en Jumping Jack som jag kallar det för, vilket känns kan jag lova haha. Men jag är inte orolig över att hans mönster för fosterrörelser är förändrad. Jag är glad över att känna honom dagligen och ska bara åka in om jag verkligen känner på mig att något inte stämmer.
Enligt Preglife (som har en mindre cm skala äk vad 1177 och Preggers har) ska lillen vara ca 46 cm och väga 2,79 kg nu och uppåt 2,97 kg mot slutet av veckan. Jag kan tänk mig att lillens vikt kanske är någonstans mellan 2,5-2,79 kg just nu, då han är en fortsatt liten bebis, men såklart är det alltid svårt att veta utan ultraljudsundersökningsmätningar (knappt då det blir rätt). Bebis fortsätter öva på sina färdigheter därinne och övar främst på sin andning genom att dra in och ut på fostervattnet.
Just nu ligger jag i soffan och vilar. Maken kommer hem något senare och jag försöker göra det bästa för mig och lillen tills vidare. Men inte lätt när man känner sig slut efter kämpiga nätter och en hel arbetsvecka + känningar i kroppen. Tufft!
Hoppas att er fredag blivit bra idag!
För att läsa inlägget från föregående graviditet klicka på länken ➡️ Graviditetsvecka 37
Förstår att det är skillnad nu. För mig som var gravid innan corona kom och hann precis föda innan corona kom så känns det värre denna graviditeten då man ändå oroar sig för att bli sjuk osv
GillaGilla
Ja, du fick tvärtom du. Jobbigt. Hoppas att det känns okej ändå ❤️
GillaGilla
Så skönt att det är en skillnad nu. Att kunna leva mer och inte vara helt isolerad. Kramis ❤
GillaGilla
Ja, jag lever mindre isolerat, men tänker mycket på hur jag rör mig, vem jag träffar osv. 🙂
GillaGilla
Skönt att det är skillnad och tänk vad långt vi kommit sen bara 2020 och genom denna pandemi. Så spännande att det är så nära nu! 🙂
GillaGilla
Ja, det är stor skillnad på samhället, helt klart. Om det är till det positiva ställer jag mig fortsatt frågande till 😅
GillaGilla
åh spännande! 🙂
GillaGilla
Riktigt spännande! 🥰
GillaGilla
Så spännande! Just nu är jag totalt övertygad om att jag kommer gå över tiden. Finns absolut inga indikationer på att något skulle vara på gång för min del. Så det blir säkert en oktoberbebis här… 🙂
GillaGilla
Ja, det är väl det vanligaste egentligen när man är först föderska. Som omföderska brukar man föda något tidigare, men jag är nästan övertygad om att mina känningar inte kommer leda till en spontan förlossning inom kort och lillebror kommer nog komma ut via kejsarsnitt som storebror 😅
GillaGilla