Examen

Det är obegripligt. För tre år sedan, hösten 2018, klev jag in i en aula och in i en helt ny värld, som skulle komma att förändra mitt liv. Idag tog jag audionomexamen och under denna berg- och dalbana tur, kan jag klappa mig stolt på axeln över mina prestationer!

Dessvärre tar jag en examen utan legitimation. Detta eftersom jag fortfarande har kompletteringsuppgifter att göra innan jag kan ansöka om mitt legitimation. Det innebär tyvärr att jag behöver plugga framtill augusti, men vad gör väl det när jag är mammaledig på heltid!?

Jag är som sagt stolt över mig själv. Jag satte mig in i matematik igen och KLARADE mig! Jag har haft så fantastiska medstudenter och vänner jag hoppas kommer upprätthålla kontakten med efter examen. Jag är stolt över mig själv som kämpat trots att motgångar gång på gång anföll mig. Både privata och skoluppgifter. Inget fick mig att falla mot marken som innebar att jag gav upp studierna. Och idag står jag här med en examen och kan, om jag klarar kompletteringsuppgifterna, ansöka om mitt legitimation och känna mig färdig med universitetslivet!

Det sista halvåret har mer eller mindre givit mig både hopp men också svårigheter. Jag är så tacksam över att min man varit hemma tillsammans med mig och vår son, så att jag kunnat fortsätta studera. Jag är så tacksam över att vår son kom just när han kom och skiter uppriktigt i vad andra tycker och tänker om att han kom in i vårat liv vid fel tidpunkt. Han har givit mig sådan styrka och drivkraft.

Examenscermonin

Det vart en fin avslutningscermoni, trots att den blev digital via Zoom. Cermonin startade vid 10:00 och höll på i lite över 1 timme. Det hölls tal från våra lektorer och medstudenter har annordnat ”klassens” utdelningar, som innebar att jag blev klassens Superwomen med fin motivation.

Efter cermonin tog jag och min lilla familj en promenad, hämtade upp paket och handlade, innan vi tog det lugnt hemma. Till kvällen åt vi thaimat för att fira och planerat inför söndagen. Ett firande helt i min smak. Min plan är att fira mer ordentligt sen när jag är helt klar.

Jag vill även skänka en tanke till min farmor som idag skulle blivit 72 år. Sorgen är stor över att hon fått missa så stora händelser i mitt liv, men oavsett vart hon befinner sig hoppas jag hon får ta del av allt ändå. ❤