Graviditetsvecka 31

Imorgon går jag in i vecka 32, vilket innebär att jag idag befinner mig i vecka 30+6. Egentligen hade jag velat skriva detta inlägg tidigare men tiden samt orken har inte funnits till. Men dagarna och veckorna går galet fort fram. Precis som jag läste tidigare i veckan så går inte tiden, den springer iväg! Om bebis är punktlig kommer jag att föda inom 2 månader vilket enligt mig är helt galet. Graviditeten har gått så himla fort och jag har verkligen njutit av all tid som givits mig. 

Skönt nog har jag fortfarande inga specifika krämpor som graviditeten orsakar. Mina vadkramper jag fick varje natt förra veckan berodde troligtvis på att jag använde stödstrumpor dagligen och låg mycket i högläge, speciellt när jag sov. Jag slutade att använda stödstrumpor och ligga i högläge och nu har jag inte haft vadkramper på snart en vecka, skönt nog! Ibland kan jag känna av att tyngden från magen orsakar lite andra kramper så som i höften och ibland i ryggen, men inget dagligen och inget jag någonsin besväras av. Rädslan över att bli smittad av covid-19 ökar dock. Speciellt när det inträffar corona smitta runt omkring mig. Hoppas att jag klarar mig. Både från covid-19, vanlig influensa och lunginflammation. Pratade sist jag var hos min barnmorska om att jag önskade få influensa vaccinet som jag hoppas att jag inom kort kommer få ta.

Bebis och mamma

Nu har jag genomgått 77,8% av graviditeten och det är 63 dagar kvar tills att jag ska föda. Imorgon är det som sagt exakt 2 månader kvar till beräknad födsel, det ska bli spännande att se ifall att Lille Skrutt beslutar att komma tidigare eller senare. Hoppas dock inte på det senare eftersom det blir mer problematiskt med skolarbetet då. Det står på Preggers att det blir svårare att andas och att 20% av mitt syre går åt vid varje andetag nu för tiden vilket jag kan känna av. Det blir svårare att sitta i vissa ställningar och ibland kan jag uppleva en promenad som riktigt jobbig eller att bara röra mig allmänt. Det står även på Preggers app att ta sig upp ur sängen, soffan eller liknande är besvärligare än tidigare och vissa lider till och med av sammandragningar redan nu. Att jag har mer problem att vända på mig och ta mig upp från olika lägen är sant, men jag upplever det hittills inte jätte besvärligt men det kan komma att ändra sig. Igår när jag vägde mig så vägde jag 60 kg, vilket är 8 kg viktuppgång (enligt mig) och 7 kg uppgång om man räknar med vad barnmorskan skrivit i sina papper. Det är inte så konstigt.

Bebis är nu enligt Preggers ca 41 cm och väger 1,6 kg. Detta är något som Lille Skrutt nu väger och hans längd är nog definitivt runt 41 cm, nu när vi inom kort går in i ny vecka. Bebis har inte samma område att sparka längre utan istället känner jag mer svepande rörelser som om han vänder på sig eller sträcker på sig. Det syns så tydligt genom att en arm eller ett ben sticker ut ur magen, synligt. Igår lade han sig så att huvudet skymtades tydligt som både jag och maken min låg och klappade på. Det var så himla mysigt – mer sådana utbuktningar vill vi ha, gör så gott i våra föräldrahjärtan! ♥

Överlyckliga jag fick även igår en remiss för bäckenröntgen som jag inom en vecka ska gå på. Något jag längtat efter så länge nu och jag hoppas innerligt att jag kommer få positiva svar. Anledningen till att jag ska få göra bäckenröntgen är för att jag är under 150 cm och då har dem som riktlinjer att skicka oss vidare på röntgen för att se så att vårt bäcken inte är för trångt. Utöver de som är korta får även de personer som är väldigt smala eller vet om att dem var undernärda barn gå på, detta eftersom bäckenet inte har utvecklats på samma sätt som hos andra personer. Troligen, enligt mig, min make, mamma och barnmorska, kommer jag kunna föda vaginalt men skönt att ha det bekräftat eller veta om redan nu att det blir kejsarsnitt om ca 8 veckor!