Pinsamma händelser

20200326_1606385701938331364653814.jpg

Här kommer ytterligare ett önskeinlägg med brist på annat. När jag inte har något eget på hjärnan uppskattar jag verkligen att få skriva ett inlägg utifrån era önskningar. Det här önskeinlägget kommer ifrån Lillan A.K.A. Lillank. Tusen tack fina du!!

Bussen

Den första gången jag verkligen gjorde bort mig var en dag för några år sedan. Jag bodde fortfarande i Stockholm och väntade på att min buss skulle komma som min mamma satt på. När väl bussen anländer till min busshållplats går jag fram till bussdörren för att göra ett försök att kliva på. Dessvärre var det halt och det var riktig vintertid att det slutade med att jag gled under bussen. När jag väl lyckats kravla mig upp, halkar jag till och hamnar under bussen igen. Busschauffören och de som står och inväntar på sina bussar fick till slut hjälpa mig upp och på bussen.

Jag har aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv. Jag befann mig nog i något chocktillstånd just eftersom jag aldrig upplevde det som skräck. Busschauffören såg inte mig första gången så att han kunde ha stängt dörrarna och åkt iväg. Men min mamma däremot släppte mig inte med blicken och undrade nog hur hon lyckats kunna få en så klumpig dotter.

20200326_160640858646075990258543.jpg

Hjärnskakning

Minns ni att jag berättade i slutet av september råkade ut för en hjärnskakning? Det var inte min första och nog inte heller min sista heller. Jag visste inte där och då att jag hade fått en hjärnskakning, men jag hade mina aningar.

I höstas arbetade jag på ett oseriöst arbete som innebar mycket stress och påfrestningar. Det hade blivit avundsjuka och massa skit snack på arbetet bland mina få kollegor som gjorde att jag inte ansåg att det var värt att fortsätta arbeta där. Speciellt när chefen tog en 17 årings ord före mina om vem som startade kaoset, när det var uppenbart vem det var. Nåväl, jag hade argumenterat med kollegorna och stod upp för min vän. Jag hade precis befunnit mig flera timmar i en mätbox i skolan och var helt slut i huvudet efter allt kaos på arbetet och instängd i över en timme. När jag väl går till bilen öppnar jag dörren men glömmer bort att jag behöver huka mig. Jag går därmed rakt in i bilen och det var då inte med en liten kraft. Jag hörde själv hur det smällde till när jag frontade bilen och personer runt omkring mig stannade upp. På väg hem var jag nära på att spy flera gånger men lyckades ta mig hem. Efter det befann jag mig i soffan i över en vecka och gjorde tappra försök att underhålla min tokiga hund.

20200326_1606296629070868458180284.jpg

Ekande huvud

Eftersom jag berättade om en pinsam upplevelse om att jag skallade min bil kan jag även fortsätta på det spåret när jag ändå är igång. Jag satt i föreläsningssalen och lyssnade intresserat på min föreläsare. Någon som satt bakom mig höll på att retas med mig och jag skulle bara lägga ned huvudet så jag kunde titta på dem, men glömmer bort mig själv. Istället slår jag bakhuvudet så hårt i träbänken bakom mig att det ekar över hela föreläsningssalen. Föreläsaren stannade till och med upp med att föreläsa för att se efter vad det var som lät. Jag sjönk så långt ned i stolen det bara gick och försökte undvika fnissa såsom mina kamrater.

Dramatisk väg till skolan

Lägg märke till att jag enbart tagit pinsamma saker som främmande personer fått se. Jag har himla många fler pinsamma saker som faktiskt skett i mitt hem som jag skämts över som mina nära och kära fått bevittna.

Jag hade parkerat min bil och blåsten var kaotisk. Det var så illa att höll man inte i bildörren flög den upp av sig själv. Jag lyckades ta mig ut men blåsten orsakade att håren föll över mina ögon. Jag försökte dra undan håret från ögonen medan jag fortsatte gå i riktning mot skolan. Eftersom jag inte såg någonting hamnade jag smått på villospår och hamnade under ett träd. På grund av blåsten hade en massa grenar ramlat ned och jag trasslar mig in via skosnören och är på väg att ramla omkull. Några fnittrade men jag försökte undvika dem. Någon halv minut senare befinner jag mig utanför byggnaden och ska precis öppna dörren när jag halkar till ordentligt på gallret. Jag lyckades med hjälp av dörren hålla mig på benen, men fasiken så pinsamt det var!!

Sälen

Sist men inte minst kommer två härliga händelser från Sälen som skedde i mars. Jag kan fortfarande skratta gott och bli lite smått fundersam över mig själv ibland. Första gången var när min brorsdotter önskade åka på gupp-banan. Jag tog banan bredvid istället ihop med min mamma. Jag åkte före henne nedför backen eftersom jag åkt i dessa backar många gånger förut tänkte jag att jag hittar. Väl nere inser jag att jag hamnat helt fel. Jag har ingen aning om vart jag befann mig. Jag såg en knapplift och började röra mig bort mot den i förvirring för att veta vart jag befann mig. Därefter försökte jag lokalisera mig tills jag hittade sittliften och tog mig nedåt mot den där alla väntade, oroliga. Många tittade på mig och undrade vad som pågick i mitt huvud tror jag. Hon som stod vid knappliften var på G mot mig, jag måste verkligen ha sett förvirrad ut haha.

Den sista händelsen som jag berättar för er nu handlar om den allra sista dagen i Sälen. Vi valde att åka iväg till Hundfjället för att testa på backarna bredvid Lindvallen. I Hundfjället har dem införskaffat sig en ny sittlift med kupol och värmande säten. Såklart var vi tvungna att testa dem! Jag, min bror och min sambo hamnade i en sittlift med främmande män. Jag inser fort att jag inte når ner med mina skidor till stället så viskar smått till min bror det och fnissar. Mannen bredvid hör det och skrattar gott och skämtar vidare, med respekt såklart. Han sade till sina goa kamrater bredvid att vi behövde dra ned kupolen för att få växthuseffekt för att hjälpa mig att växa lite till. Det var en härlig stund ihop och när vi skulle av hade vi inte pratat igenom hur det skulle gå till, vem som åkte åt vilket håll och så vidare. Jag åker därmed rakt fram just eftersom jag satt mer mot mitten. Resten av vårt främmande sällskap skulle korsa mig och det slutar med att allihopa kör rakt in i mig, jag glider vidare och fyra män faller omkull. Ensam segrare står jag upp och tittar på dem och skäms ärschlet av mig haha. Det var super kul! Därefter, nästa gång vi åkte med främlingar, sade jag högt ”sist hamnade fyra män på backen när man inte planerade avstigningen så jag ska åt höger!”

20200326_1606385701938331364653814.jpg

6 reaktioner till “Pinsamma händelser

  1. Men fy sjutton vad läskigt att ramla under bussen, jag har något svagt minne av att jag läst om olyckor där någon blivit överkörd så…usch!
    Alla gör bort sej någon gång i livet, man kan skratta åt det i efterhand, men man vill helst sjunka genom golvet då det händer.
    Vädret är så fram och tillbaka ena dagen varmt och nästa iskallt, det är svårt att veta vad man sk klä på sej…

    Gilla

  2. Men vad läskigt det borde varit att åka under bussen två gånger! Förstår att det var pinsamt men tur det gick bra 🙂

    Gilla

  3. Det där med att halka när man kliver av bussen har faktiskt hänt mig med. Jag hamnade inte under den som tur var. Tänk om busschauffören inte sett det och börjat köra?
    Jag har gjort bort mig många gånger och när det hände vill man bara dö men efter ett tag kan man skoja och skratta åt det som tur är 🙂
    Roligt att läsa om dina genanta upplevelser kram 🙂

    Gilla

Lämna ett svar till My Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s