Mardrömslik dag

Jag vet inte hur jag ska börja det här inlägget eller ens om jag har orken att skriva. Hela dagen befann sig jag i chock och det var knappt ens fören vi var i Göteborg på hotellrummet som jag började landa. Hela dagen var som ett töcken och jag grät stup i kvarten. Stora beslut gick inte att fatta och jag kunde knappt se rätt eller fel.

Dagen startades redan under natten då jag hör Ginzo krampaktigt ta sig till mig, tjutande för att det gör så ont. Han ville ligga så nära mig som möjligt och söka tröst. Jag och sambon sov på soffan för att underlätta att vara till hjälp för Ginzo om det behövdes.
Ginzo skadades klockan 16:30 och det var senast han lyckades uträtta sina behov. Efter skadan skedde kunde han inte uträtta sina behov och han är så duktig med rumsrenheten att det inte heller kom på fråga att ligga ned och uträtta sina behov på golvet. Vi kämpade men lyckades inte men på morgonen igår lade vi märke till att det blev sämre och ringde en vetrinär som önskade ta en titt på honom och sade att det nog inte alls var bra. Vi åkte därför in klockan 08:00 till veterinären för att invänta svar på vad som kan ha orsakat den här smärtan.

Det visades sig efter röntgen att lillen har en komplicerad fraktur. Men den veterinärkliniken vi var på hade ingen ortoped och letade frenetiskt efter en klinik/djursjukhus som kunde ta emot oss. Men ingen var villig att prioritera vår 6 månaders valp förutom Göteborg. Vi kände att vi inte hade något val, åkte hem för att packa en liten väska, hämta min svärmoder som tråkigt nog kom till oss under fredags kvällen, droppade av henne vid tåget och åkte mot Göteborg. Vi var inte framme fören vid 17:00 tiden och då tog de emot oss rätt fort och efter fler röntgen bilder beslutade de att han behövde en operation.

Det är så svårt att ta ett beslut och veta vad vi ska göra. Operera honom och hoppas att han blir återställd eller avliva honom för att han eventuellt inte kommer att må bra? Att de tar sådana skyhöga summor är helt brutalt och ledsamt men det är inte det som avgör. Vi lämnade in honom hos djursjukhuset för att han har det bättre där med smärtlindring och kompetent personal än hos oss och tog in på ett hotell i närheten. Vi har haft många samtal med min pappa som snällt nog stöttat oss från första beslutet och hjälpt oss på så många sätt och vis. Alltid tacksamt!

Under kvällen (utöver att jag grät mycket) tog vi det lugnt, åt en sallad vi köpt ifrån Coop och tagit beslut. Jag sov väldigt djupt inatt vilket var skönt och behövligt. Nu på morgonen har vi tagit en sovmorgon, jag tog en dusch och ätit god hotellfrukost. Vi har haft kontakt med djursjukhuset och de har sagt att Ginzo har det bra, fått gips och mycket smärtstillande. Det glädjer mig att höra att de sköter om honom så bra när jag inte kan göra det!

Nu väntar vi på att ortopeden ringer oss och kan prata mer angående tillfrisknaden och komplikationer och om en operation blir till idag. Vi känner oss inte sugna på att utforska Göteborg för tillfället då vi båda känner oss himla trötta i kropp, huvud och själ men något bör vi hitta på istället för att sega ihop på hotellrummet med alla dessa tankar. Det mår då ingen bättre utav!